About: Metic

An Entity of Type: Thing, from Named Graph: http://dbpedia.org, within Data Space: dbpedia.org

In ancient Greece, a metic (Ancient Greek: μέτοικος, métoikos: from μετά, metá, indicating change, and οἶκος, oîkos 'dwelling') was a foreign resident of Athens, one who did not have citizen rights in their Greek city-state (polis) of residence.

Property Value
dbo:abstract
  • Metoikové byli svobodní lidé v klasickém období řeckých dějin. Pocházeli z jiných řeckých obcí, ale usazovali se v Athénách. Neměli podíl na politickém životě, ale v době války sloužili ve vojsku. Každý metoikos platil daň z hlavy (metoikion), která však nebyla příliš vysoká. Metoikové se věnovali řemeslné výrobě a obchodu. Někteří dosáhli značného majetku a jejich činnost byla pro athénský stát velmi přínosná. (cs)
  • Metec (en grec antic μέτοικος) era el nom que es donava als residents estrangers a Atenes i a d'altres estats grecs, especialment en les ciutats dedicades al comerç. No eren estrangers de pas sinó residents permanents tal com assenyala Valeri Harpocratió. L'estranger de pas no tenia cap dret, i el metec es trobava amb un estatus entre el de l'estranger i el del ciutadà. Atenes era la ciutat que tenia més residents estrangers i al cens de Demetri de Falèron consten uns deu mil metecs. Eren de totes parts de Grècia i de territoris bàrbars com lidis, frigis, sirians, etc. Els lliberts àtics també eren inclosos en aquest grup i es creu que eren la part més nombrosa dels metecs. Sembla que va ser Clístenes, cap al segle VI aC, qui va establir unes normes per als metecs que els garantia l'accés als santuaris i als sacrificis als déus, com qualsevol ciutadà. Els metecs no podien adquirir terres o propietats. Cada metec havia de seleccionar un ciutadà atenenc com a patró, el προστάτης ("prostátes", protector) que inscrivia al metec en un demos i feia les gestions necessàries amb l'estat, ja que els estrangers no podien fer-hi negocis directament. Pagaven anualment un impost especial, el μετοίκιον ("metoíkion"), unes 12 dracmes, o 6 si era una dona vídua Els metecs eren comerciants o es dedicaven a les finances, i fins i tot hi havia metecs exercint de funcionaris administratius. El metec tenia algunes garanties jurídiques, inferiors a les dels ciutadans de ple dret. Podien iniciar un procés civil davant del polemarca o un de penal davant del tribunal corresponent, però no podien formar part de cap tribunal. Si eren acusats davant d'algun tribunal, actuava en nom seu el protector. Si l'acusació corresponia a un procés criminal, se'l posava a la presó abans del judici. (ca)
  • Ein Metöke (altgriechisch μέτοικος métoikos, deutsch ‚Ansiedler‘) war im antiken Griechenland, insbesondere in Athen, ein dauerhaft in der jeweiligen Stadt lebender Fremder, der dort kein lokales Bürgerrecht (und damit keine politischen Mitwirkungsrechte) besaß. Meist waren es auch Griechen aus einer anderen Polis (Stadtstaat mit eigenem Gebiet und eigenen Einrichtungen) mit Bürgerrecht dort. Der Ausdruck ist im Deutschen früher meist, wenn auch nicht ganz präzise, mit „Beisasse“ wiedergegeben worden. (de)
  • Με τον όρο μέτοικος εννοείτο κατά την αρχαιότητα εκείνος που κατοικούσε στα όρια μιας πόλης-κράτους αλλά δεν καταγόταν από αυτήν. Οι μέτοικοι είχαν συνήθως περιορισμένα ή καθόλου πολιτικά δικαιώματα. Ο όρος είναι κυρίως γνωστός από την αρχαία Αθήνα, την πόλη που συγκέντρωνε τους περισσότερους ξένους λόγω της αίγλης και της οικονομικής ανάπτυξής της. (el)
  • Antzinako Grezian, meteko antzineko grezierazko μετοίκος metoikos hitzetik, hirian bizi den atzerritar edo kanpotar esan nahi du. Etimologiaz, , meta, «aldaketa», y oἶκος oikos, «etxe» hitzetatik dator. Meteko hitzak, beraz, etxez aldatu eta beste hiri batera bizitzera etorri dena, adierazten du. Meteko hitzaren lehen zantzua kontsidera daitekeena, Atenaseko inskripzio funerario batean aurkitu da, Naxoseko Anaxilas-i dedikatutako inskripzio batean, k.a. 510-500 inguruan datatua. Meteko hitza μέτοικος bezala baino, μετάοικον modura azaltzen da, modu arkaiko batean idatzia. Atenasen kasuan, meteko hitzak bere garapen txikia izan zuen. Hasiera batean, hitzaren esanahia besterik gabe kanpotik etorritako eta Atenasen ezarritako kanpotarrak izendatzeko erabiliko bazen ere, denborarekin gizarte talde oso baten izendapen gisa erabiltzen hasi zen, metekoen seme-alabak ere talde honen parte zirelako, nahiz eta Atikan bertan jaioak izan. Zerga berezia ordaindu behar zuten (τò μeτoíkιoν) eta ezin zituzten etxea eta beste ondasun higiezin batzuk erosi ἰσoτέλεια pribiliegioa ez bazuten behintzat (hau da, zergetan berdintasuna). Ez zeuzkaten hiritar arruntek zeuzkaten eskubide zibil eta politiko berberak. Gehienetan ez ziren nekazariak izaten, merkatariak eta eskulangileak baizik. Metekoak askotan artisauak edo merkatariak ziren. Zergak ordaintzen zituzten eta soldadutza egin behar zuten. (eu)
  • En la Antigua Grecia, el término meteco significaba simplemente un extranjero que vivía en una de las ciudades-estado griegas. La palabra no tenía el significado peyorativo que tiene hoy día. Como elementos comunes encontramos a los extranjeros que vivían en ellas (polis), pero no eran considerados ciudadanos al igual que las mujeres, esclavos y los libertos (esclavos liberados). Etimológicamente, la palabra (atestiguada a partir del siglo VI a. C.) viene del griego μέτοικος [métoikos],​ de μέτα [meta], ‘cambio’, y oἶκος [oíkos], ‘casa’; es decir, ‘aquel que ha cambiado de residencia’. Debían pagar un impuesto especial (τὸ μετοίκιον [to metoíkion]) y no podían disponer de propiedades inmobiliarias, excepto si tenían el privilegio de la ἰσoτέλεια [isotéleia] (‘igualdad de impuestos’). Carecían de derechos políticos, pero estaban obligados a las mismas cargas que los ciudadanos en razón de su riqueza. Se dedicaban a actividades económicas no agrícolas (comerciantes, artesanos). (es)
  • In ancient Greece, a metic (Ancient Greek: μέτοικος, métoikos: from μετά, metá, indicating change, and οἶκος, oîkos 'dwelling') was a foreign resident of Athens, one who did not have citizen rights in their Greek city-state (polis) of residence. (en)
  • Un métèque, du grec ancien μέτοικος, métoïkos, « qui a changé de résidence », est dans la Grèce antique, un statut intermédiaire entre celui de citoyen et d'étranger, réservé à des ressortissants grecs d'autres cités. (fr)
  • Metik atau Metic(bahasa Yunani kuno: μέτοικος, métoikos: berasal dari kata μετά, metá, menunjukkan perubahan, dan οἶκος, oîkos "bermukim") dalam zaman Yunani kuno adalah penduduk asing Athena yang tidak memiliki hak warga negara di tempat tinggal negara-kota Yunani mereka (polis). Sejarah migrasi asing ke Athena berasal dari periode kuno. Diceritakan bahwa Solon telah menawarkan kewarganegaraan Athena kepada orang asing yang akan pindah ke kotanya untuk berlatih membuat kerajinan. Namun, status metik tidak ada di masa Solon. Para ahli cenderung berpendapat bahwa status metik mulai berkembang sejak reformasi Kleisthenes pada 508 SM. Akan tetapi peningkatan populasi Athena pada tahun-tahun setelah 480 SM sulit dijelaskan sebagai pertumbuhan yang alami, hal ini menunjukkan bahwa imigran di Athena masih bisa menjadi warga negara Athena pada saat itu, dan status metik masih belum ada. Penggunaan kata 'metoikos' pertama kali diketahui dalam drama karya Aiskhilos berjudul "Persia", yang pertunjukan perdananya dipentaskan pada 472 SM. Namun, James Watson berpendapat bahwa kata metoikos yang digunakan dalam drama berjudul "Persia" itu bersifat non-teknis, yang maknanya tidak lebih dari "imigran". Prof. Rebecca Futo Kennedy dari Universitas Denison, Ohio mengatakan status metik di Athena dimulai sejak 460-an SM, sementara Watson berpendapat bahwa status hukum menjadi metik tidak berkembang hingga 451 SM - tahun yang sama ketika Perikles memperkenalkan tentang hukum kewarganegaraannya. (in)
  • メトイコイ(ギリシア語: Μέτοικος)は、古代ギリシアにおいて外国人を指す言葉。単数形はメトイコス。語源は、メタ(ともに)とオイコス(家)の合成である「ともに住む者」という語から来ている。メタは「移動」の意味もあり、動詞のメトイケオーもしくはメタオイケオーは「移り住む」という意味になる。日本語では居留外国人、メティックなどの表記もある。 古典期のアテナイにおいては、市民、メトイコイ、奴隷の3つの身分があった。メトイコイとは、次のような外国人を指す。アテナイに一定期間滞在し、村落の行政単位であるデーモスに登録され、参政権や不動産所有権(エンクテシス)はなく、人頭税(メトイキオン)を納め、兵役に服し、公共奉仕(レイトゥルギア)に指名される人々である。 (ja)
  • Metoiken , Oudgrieks: μέτοικοι, van μετά, mede, en οἶκος, huis, woning, dus eigenlijk medebewoners of medewonenden, noemde men in sommige oude Griekse stadstaten de residerende vreemdelingen die een eigen status hadden verworven en tot op zekere hoogte in de stedelijke gemeenschap ingeburgerd waren. Over de Atheense metoiken is het meest bekend. (nl)
  • Metèco (in greco antico: μέτοικος, métoikos, plurale métoikoi) è il nome che si dava agli stranieri greci residenti nelle città-stato greche per un periodo di tempo determinato (probabilmente un anno), in particolare a quelli che risiedevano nell'Attica; questi erano obbligati a iscriversi in liste (per distinguerli dai cittadini), a trovare un protettore, il prosseneta , a pagare il (in greco antico: μετοίκιον), un'imposta diretta sulla persona (in genere non c'erano imposizioni dirette per i cittadini, poiché sarebbe stata vista come un'ingerenza dello Stato) e a prestare servizio nell'esercito in contingenti separati. Nella tripartizione delle classi, i meteci occupavano una posizione intermedia tra i cittadini e i non liberi. I meteci non potevano essere proprietari di beni immobili, il cui possesso era concesso invece ai cittadini. Il metoikion consisteva in 12 dracme per gli uomini e 6 dracme per le donne che vivevano da sole. I meteci godevano di privilegi minori, ma avevano un importante ruolo economico, perché potevano avere attività commerciali e artigianali. Famosissimi meteci furono, in ambito filosofico e medico, Ippocrate di Coo, Anassagora di Clazomene, Protagora di Abdera, Aristotele, oppure artisti come Polignoto di Taso, o ancora storiografi e oratori come Erodoto di Alicarnasso, Lisia di Siracusa e Gorgia di Lentini. Gli schiavi, o non liberi, al tempo definiti oggetti animati, non godevano di nessun diritto, tranne quello di non poter essere uccisi impunemente. Attraverso un atto formale, lo schiavo poteva diventare meteco e il meteco libero cittadino, purché l'atto fosse approvato dall'Ecclesia (con un quorum di 6000 cittadini); in alcuni casi i diritti si potevano perdere: il cittadino veniva esiliato a tempo indeterminato o, tramite la procedura di ostracismo, a tempo determinato (10 anni). (it)
  • Metojkowie (gr. Μέτοικοι métojkoj dosł. 'wspólnie mieszkający' od metá 'wśród, między; łącznie z; pod; z tyłu; po; według' i oikos 'dom, mieszkanie; gospodarstwo') – cudzoziemcy zamieszkujący Ateny w epoce Starożytnej Grecji. Była to wolna ludność osiedlająca się tam na czas nieokreślony. Mieli podobne obowiązki jak obywatele m.in. służyli w wojsku. Nie posiadali pełnych praw obywatelskich, m.in. nie mogli uczestniczyć w życiu politycznym, brać udziału w Zgromadzeniu Ludowym, piastować urzędów i nabywać ziem. Na ten okres przyznawany im zostawał specjalny opiekun (prostátes). Występował on w ich imieniu w sprawach publicznych i prywatnych. Ich liczba bez członków rodzin w roku 480 p.n.e. szacowana jest na około 4 do 5 tysięcy, w roku 432 p.n.e. na 10 do 15 tysięcy, w IV wieku p.n.e. 6 do 12 tysięcy. Za prawo pobytu wnosili specjalną opłatę w wysokości 12 drachm rocznie od mężczyzn i 6 drachm od samodzielnych kobiet, a w zamian mogli bez przeszkód zajmować się handlem lub rzemiosłem. Anonimowy utwór Ustrój ateński twierdzi, że metojkowie cieszyli się wielką swobodą. Za zasługi dla miasta metojk mógł otrzymać obywatelstwo decyzją Zgromadzenia. Znani metojkowie: * Herodot * Lizjasz * Arystoteles (pl)
  • Metecos (em grego: Μέτοικος) eram os estrangeiros residentes nas Pólis (sing. polis) gregas de Atenas. Existiam em várias cidades, exceto em Esparta, que não recebia estrangeiros. Atenas, por sua riqueza e preponderância cultural, atraiu muitos estrangeiros que exerciam ofícios como professor, artesão, artista, comerciante. De fato, grande parcela da economia ateniense era realizada pelos metecos. Apesar de constituírem uma grande parcela da população, eles não tinham nenhum direito político e nem podiam se casar com os cidadãos da Grécia. Tinham também de pagar uma taxa (imposto de residência) para viverem em Atenas, como também tinham de pagar para poder trabalhar. Também cumpriam serviço militar tal como os cidadãos e eram considerados homens livres. Eles se dedicavam ao comércio e à atividade manufatureira. Apesar de não possuírem os mesmos direitos que os atenienses, os metecos eram assimilados pela população, gozando vários direitos que não implicassem na participação na política. (pt)
  • Metoiker var i det antika Grekland fast bosatta invånare, inkluderande frigivna slavar, av främmande nationalitet bosatta i de grekiska stadsstaterna. Genom att betala en avgift, liknande skatt, omfattades metoikerna av lagen och samtidigt de flesta av samhällets plikter, såsom att ge stöd till offentliga medel, finansiera festivaler och militärtjänstgöring. Metoiker fanns i de flesta grekiska stadsstater med undantag av Sparta. I Aten representerade de en tredjedel av den fria befolkningen. De bäst kända beskrivningarna om metoiker kommer från 400-talet f.Kr. i Aten. Metoiker kunde i Aten, enligt lag från 451 f.Kr., inte erhålla fullt medborgarskap och hade därigenom inte heller rösträtt eller rätt att köpa eller inneha fast egendom. Metoiker skulle alltid ha en medborgare i Aten som företrädare, en prostates, som representerade dem inför rätta. Termen metoiker började förlora sin distinkta legala särskillnad under 300-talet f.Kr., när metoiker fick agera i domstol utan sin prostates och kom till ett definitivt slut under den hellenistiska eran då handel med medborgarskap blev vanligt. Exempel på kända metoiker i antika Grekland var Aristoteles, Aspasia, Diogenes och Protagoras. (sv)
  • Мете́ки (грец. Μέτοικοι) — у Стародавній Греції так називали чужинців, що оселилися у тому, чи іншому полісі. У 5-4 ст. до н. е. метеки, що складали значну частку міського населення Аттики, відігравали важливу роль в економіці міст. Становище метеків, що жили в різних грецьких полісах, було неоднаковим. Метеками також ставали звільнені раби. Найбільше відомостей збереглося про афінських метеків. Особисто вільні, вони не мали політичних прав, не могли вступати у шлюб з афінськими громадянами і, як правило, не могли володіти нерухомою власністю. Кожен метек був зобов'язаний мати як охоронця афінського громадянина, платити державі особливий податок-метойкіон (чоловік — 12 драхм, жінка — 6 на рік) і зареєструватися за місцем проживання. Метеки повинні були нести військову службу і поряд з афінськими громадянами платити ейсфору (надзвичайний військовий податок). Серед метеків проте зустрічалися й багаті рабовласники, торгівці, судновласники, володарі ремісничих майстерень. Вони залучалися, як і багаті афіняни, до несення державної повинності — літургії. (uk)
  • Метэ́ки, также мете́ки и мето́йки (др.-греч. μέτοικοι, букв. «переселенцы») — в Древней Греции — неполноправные жители Аттики. Метэками являлись иностранцы, поселявшиеся в Аттике на продолжительное время или навсегда. Каждый иностранец по истечении известного срока обязан был вписаться в число метэков. Кроме того, в класс метэков поступали отпущенные на волю рабы. (ru)
dbo:wikiPageID
  • 131928 (xsd:integer)
dbo:wikiPageLength
  • 14119 (xsd:nonNegativeInteger)
dbo:wikiPageRevisionID
  • 1112106369 (xsd:integer)
dbo:wikiPageWikiLink
dbp:wikiPageUsesTemplate
dcterms:subject
rdfs:comment
  • Metoikové byli svobodní lidé v klasickém období řeckých dějin. Pocházeli z jiných řeckých obcí, ale usazovali se v Athénách. Neměli podíl na politickém životě, ale v době války sloužili ve vojsku. Každý metoikos platil daň z hlavy (metoikion), která však nebyla příliš vysoká. Metoikové se věnovali řemeslné výrobě a obchodu. Někteří dosáhli značného majetku a jejich činnost byla pro athénský stát velmi přínosná. (cs)
  • Ein Metöke (altgriechisch μέτοικος métoikos, deutsch ‚Ansiedler‘) war im antiken Griechenland, insbesondere in Athen, ein dauerhaft in der jeweiligen Stadt lebender Fremder, der dort kein lokales Bürgerrecht (und damit keine politischen Mitwirkungsrechte) besaß. Meist waren es auch Griechen aus einer anderen Polis (Stadtstaat mit eigenem Gebiet und eigenen Einrichtungen) mit Bürgerrecht dort. Der Ausdruck ist im Deutschen früher meist, wenn auch nicht ganz präzise, mit „Beisasse“ wiedergegeben worden. (de)
  • Με τον όρο μέτοικος εννοείτο κατά την αρχαιότητα εκείνος που κατοικούσε στα όρια μιας πόλης-κράτους αλλά δεν καταγόταν από αυτήν. Οι μέτοικοι είχαν συνήθως περιορισμένα ή καθόλου πολιτικά δικαιώματα. Ο όρος είναι κυρίως γνωστός από την αρχαία Αθήνα, την πόλη που συγκέντρωνε τους περισσότερους ξένους λόγω της αίγλης και της οικονομικής ανάπτυξής της. (el)
  • In ancient Greece, a metic (Ancient Greek: μέτοικος, métoikos: from μετά, metá, indicating change, and οἶκος, oîkos 'dwelling') was a foreign resident of Athens, one who did not have citizen rights in their Greek city-state (polis) of residence. (en)
  • Un métèque, du grec ancien μέτοικος, métoïkos, « qui a changé de résidence », est dans la Grèce antique, un statut intermédiaire entre celui de citoyen et d'étranger, réservé à des ressortissants grecs d'autres cités. (fr)
  • メトイコイ(ギリシア語: Μέτοικος)は、古代ギリシアにおいて外国人を指す言葉。単数形はメトイコス。語源は、メタ(ともに)とオイコス(家)の合成である「ともに住む者」という語から来ている。メタは「移動」の意味もあり、動詞のメトイケオーもしくはメタオイケオーは「移り住む」という意味になる。日本語では居留外国人、メティックなどの表記もある。 古典期のアテナイにおいては、市民、メトイコイ、奴隷の3つの身分があった。メトイコイとは、次のような外国人を指す。アテナイに一定期間滞在し、村落の行政単位であるデーモスに登録され、参政権や不動産所有権(エンクテシス)はなく、人頭税(メトイキオン)を納め、兵役に服し、公共奉仕(レイトゥルギア)に指名される人々である。 (ja)
  • Metoiken , Oudgrieks: μέτοικοι, van μετά, mede, en οἶκος, huis, woning, dus eigenlijk medebewoners of medewonenden, noemde men in sommige oude Griekse stadstaten de residerende vreemdelingen die een eigen status hadden verworven en tot op zekere hoogte in de stedelijke gemeenschap ingeburgerd waren. Over de Atheense metoiken is het meest bekend. (nl)
  • Метэ́ки, также мете́ки и мето́йки (др.-греч. μέτοικοι, букв. «переселенцы») — в Древней Греции — неполноправные жители Аттики. Метэками являлись иностранцы, поселявшиеся в Аттике на продолжительное время или навсегда. Каждый иностранец по истечении известного срока обязан был вписаться в число метэков. Кроме того, в класс метэков поступали отпущенные на волю рабы. (ru)
  • Metec (en grec antic μέτοικος) era el nom que es donava als residents estrangers a Atenes i a d'altres estats grecs, especialment en les ciutats dedicades al comerç. No eren estrangers de pas sinó residents permanents tal com assenyala Valeri Harpocratió. L'estranger de pas no tenia cap dret, i el metec es trobava amb un estatus entre el de l'estranger i el del ciutadà. (ca)
  • En la Antigua Grecia, el término meteco significaba simplemente un extranjero que vivía en una de las ciudades-estado griegas. La palabra no tenía el significado peyorativo que tiene hoy día. Como elementos comunes encontramos a los extranjeros que vivían en ellas (polis), pero no eran considerados ciudadanos al igual que las mujeres, esclavos y los libertos (esclavos liberados). Etimológicamente, la palabra (atestiguada a partir del siglo VI a. C.) viene del griego μέτοικος [métoikos],​ de μέτα [meta], ‘cambio’, y oἶκος [oíkos], ‘casa’; es decir, ‘aquel que ha cambiado de residencia’. (es)
  • Antzinako Grezian, meteko antzineko grezierazko μετοίκος metoikos hitzetik, hirian bizi den atzerritar edo kanpotar esan nahi du. Etimologiaz, , meta, «aldaketa», y oἶκος oikos, «etxe» hitzetatik dator. Meteko hitzak, beraz, etxez aldatu eta beste hiri batera bizitzera etorri dena, adierazten du. Meteko hitzaren lehen zantzua kontsidera daitekeena, Atenaseko inskripzio funerario batean aurkitu da, Naxoseko Anaxilas-i dedikatutako inskripzio batean, k.a. 510-500 inguruan datatua. Meteko hitza μέτοικος bezala baino, μετάοικον modura azaltzen da, modu arkaiko batean idatzia. (eu)
  • Metik atau Metic(bahasa Yunani kuno: μέτοικος, métoikos: berasal dari kata μετά, metá, menunjukkan perubahan, dan οἶκος, oîkos "bermukim") dalam zaman Yunani kuno adalah penduduk asing Athena yang tidak memiliki hak warga negara di tempat tinggal negara-kota Yunani mereka (polis). Sejarah migrasi asing ke Athena berasal dari periode kuno. Diceritakan bahwa Solon telah menawarkan kewarganegaraan Athena kepada orang asing yang akan pindah ke kotanya untuk berlatih membuat kerajinan. Namun, status metik tidak ada di masa Solon. (in)
  • Metèco (in greco antico: μέτοικος, métoikos, plurale métoikoi) è il nome che si dava agli stranieri greci residenti nelle città-stato greche per un periodo di tempo determinato (probabilmente un anno), in particolare a quelli che risiedevano nell'Attica; questi erano obbligati a iscriversi in liste (per distinguerli dai cittadini), a trovare un protettore, il prosseneta , a pagare il (in greco antico: μετοίκιον), un'imposta diretta sulla persona (in genere non c'erano imposizioni dirette per i cittadini, poiché sarebbe stata vista come un'ingerenza dello Stato) e a prestare servizio nell'esercito in contingenti separati. (it)
  • Metojkowie (gr. Μέτοικοι métojkoj dosł. 'wspólnie mieszkający' od metá 'wśród, między; łącznie z; pod; z tyłu; po; według' i oikos 'dom, mieszkanie; gospodarstwo') – cudzoziemcy zamieszkujący Ateny w epoce Starożytnej Grecji. Była to wolna ludność osiedlająca się tam na czas nieokreślony. Mieli podobne obowiązki jak obywatele m.in. służyli w wojsku. Nie posiadali pełnych praw obywatelskich, m.in. nie mogli uczestniczyć w życiu politycznym, brać udziału w Zgromadzeniu Ludowym, piastować urzędów i nabywać ziem. Na ten okres przyznawany im zostawał specjalny opiekun (prostátes). Występował on w ich imieniu w sprawach publicznych i prywatnych. (pl)
  • Metecos (em grego: Μέτοικος) eram os estrangeiros residentes nas Pólis (sing. polis) gregas de Atenas. Existiam em várias cidades, exceto em Esparta, que não recebia estrangeiros. Atenas, por sua riqueza e preponderância cultural, atraiu muitos estrangeiros que exerciam ofícios como professor, artesão, artista, comerciante. De fato, grande parcela da economia ateniense era realizada pelos metecos. Apesar de não possuírem os mesmos direitos que os atenienses, os metecos eram assimilados pela população, gozando vários direitos que não implicassem na participação na política. (pt)
  • Мете́ки (грец. Μέτοικοι) — у Стародавній Греції так називали чужинців, що оселилися у тому, чи іншому полісі. У 5-4 ст. до н. е. метеки, що складали значну частку міського населення Аттики, відігравали важливу роль в економіці міст. Становище метеків, що жили в різних грецьких полісах, було неоднаковим. Метеками також ставали звільнені раби. (uk)
  • Metoiker var i det antika Grekland fast bosatta invånare, inkluderande frigivna slavar, av främmande nationalitet bosatta i de grekiska stadsstaterna. Genom att betala en avgift, liknande skatt, omfattades metoikerna av lagen och samtidigt de flesta av samhällets plikter, såsom att ge stöd till offentliga medel, finansiera festivaler och militärtjänstgöring. Metoiker fanns i de flesta grekiska stadsstater med undantag av Sparta. I Aten representerade de en tredjedel av den fria befolkningen. De bäst kända beskrivningarna om metoiker kommer från 400-talet f.Kr. i Aten. Metoiker kunde i Aten, enligt lag från 451 f.Kr., inte erhålla fullt medborgarskap och hade därigenom inte heller rösträtt eller rätt att köpa eller inneha fast egendom. Metoiker skulle alltid ha en medborgare i Aten som för (sv)
rdfs:label
  • Metec (ca)
  • Metoikové (cs)
  • Metöke (de)
  • Μέτοικος (el)
  • Meteco (es)
  • Meteko (eu)
  • Metik (in)
  • Meteco (it)
  • Métèque (fr)
  • Metic (en)
  • メトイコイ (ja)
  • Metoiken (nl)
  • Metojkowie (pl)
  • Metecos (pt)
  • Metoiker (sv)
  • Метэки (ru)
  • Метеки (uk)
owl:sameAs
prov:wasDerivedFrom
foaf:isPrimaryTopicOf
is dbo:wikiPageRedirects of
is dbo:wikiPageWikiLink of
is foaf:primaryTopic of
Powered by OpenLink Virtuoso    This material is Open Knowledge     W3C Semantic Web Technology     This material is Open Knowledge    Valid XHTML + RDFa
This content was extracted from Wikipedia and is licensed under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Unported License